Resten av befolkningen vattnar säkert blommorna istället.
Men det är samma syssla, bara lite annorlunda uttryckt.
Jag är då fortfarande exilgöteborgare, så jag vattnar träden, eller träna, som man säger.
När jag säger detta till folk som inte är göteborgare, så tror de att jag ska träna, vilket är så långt ifrån blomvattning man kan komma, i alla fall när det gäller mig.
Min ömme son, som förövrigt är tvåspråkig i flera fall, förstår uppmaningen om att vattna träna där uppe, alltså på det våningsplan där han befinner sig de flesta vakna timmarna.
Nu föll det sig så
Utanför är det en överflödig uppgift, då det regnar, har regnat ett bra tag och troligtvis kommer att fortsätta att regna i överskådlig framtid. Man kan nästan tro att man redan är i Borås, fast det är en vecka kvar tills detta inträffar.
Det kom som en överraskning att sonen först skulle äta borta och sedan dessutom sova borta.
Hade det inte varit så att grillen var klar att lägga maten på, så hade vi kanske gått ner till någon lokal restaurang, bara för att få se folk, då vi plötsligt blivit övergivna, stackars föräldrar...
Sedan repade vi oss och insåg vår stora lycka. Ingen att laga speciell mat till, då sonen inte tycker att tzatziki är överdrivet gott, utan hellre vill ha potatis istället. Ingen heller att tjata på att han ska komma ner till maten, som är klar eller att stänga av datorn för natten...
Lite som kalvar på grönbete, var vi...
Nu är det slut på det, för han klev just innan för dörren, säkert dyngeblöt....Och jag kände att jag har saknat honom, i alla fall lite grann....
Eftersom det regnar och vi är lite slöa idag, så kommer nog hela dagen att bli en sådan där plockedag, då man plockar i de små högarna, som man samlat på sig, sätter sig i soffan och stickar lite och kanske bakar en sockerkaka, för att muntra upp sig med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar